Har verkligen längtat efter just den här sommaren.
Första sommaren med allt det nya.
Istället sitter jag här utan något.
Jag gick från att ha ganska mycket att glädjas över och hoppas för.
I slutet av januari släcktes hoppet.
Och från då har glädjen nästan dött.
Nu finns det ytterst få saker som kan göra mig glad.
Jag har skapat mitt eget öde.
Nu får jag ta konsekvenserna.
Tack Karina. Job well done.
Idag känns det riktigt tungt att andas.
Jag är ensam med det.
Det är mitt öde.
Klokboken ligger vid mina fötter. Tom.
/tant trassel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar