Har i dagarna hjälp min kompis Anya att flytta ett par saker från hennes numera sålda lantställe söder om Laxå.
Hon själv bor i sthlm och behövde få ut dom sista sakerna innan huset idag fredag överlåts till de nya ägarna.
Anya har varit gift med en man som jobbar på ett auktionshus typ och tillsammans har dom under ren samlat på sig OTROLIGT mycket fina saker. Mycket av det stod i torpet och är nu såld tillsammans med huset.
Vert nästan lite galen när jag släpper in mig själv i stugan och ser alla guldkorn som dom nya ägerna har välsignats med :)
Tänk om det var MIG som ägde alla dom fantastiska sakerna.
Beklagar mig lite till Anya som undrar om det finns nåt särskild som jag skulle vilja ha för i så fall kanske det går att lösa.
Men jag fattar ju oxå att jag inte har råd med nåt av det som har samlat på sig men minns från tidigare besök i stugan att dom hade en fantastisk kryddhylla i köket men minns inte om det var en av dom sakerna som stod kvar i torpet eller om hon eller exet hade tagit med sig den.
Jag undrar om den finns kvar och Anya berättar att den den rent faktiskt ligger i en garderob i stugan. tanken var att ta med den men när hon var där sist så bestämde hon sig för att låta den vara kvar d hon varken har plats eller estetisk möjlighet att ha den hemma.
Den är från hennes farmor (jag mötte Lassie känslan ger sig till känna) och då säger hon det... 'Du kan ta den Karina... som tack för hjälpen'
'Va?? FÅR jag den??'
Ju... den är min!
Känner en stor kärlek till den trots mina många brister och den skall fixas och rustas så gott det går så den orkar med många år till.
Visst är den ljuvlig? Den kommer från Gustavsberg och är tillverkad 1917-34. Formgivaren är keramikern Wilhelm Kåge. Lådorna är i flintporslin.
Den passar in så himla bra med sina orange -röda handtag brevid mjöl, mysli (hittar inte myslitecknet så det fick bli ett Y) och Stålmannen.
TACK snälla snälla Anya. Den kommer alltid va lite extra speciell för mig!
/tant tacksam