Det är inte lätt att hinna mä allt när man har gäster i en vecka. Särskild inte att blogga :(
Vi var på badutflykt med dagis i fredags. Hade jätte trevligt och man fick prata lite mera med föräldrar till vissa barn. Alla mammor och pappor var ju inte lediga men några var mä iaf. Det är sådär bra långgrunt där vi badar i Hasselfors, så vi vuxna kunde va mä ute ganska långt. Vi åt korv m bröd och myste tills det var dax att gå tillbax till dagis igen.
Mamman blev lagom bränd i solen, men till skillnad från alla andra år av mitt liv ser jag numera faktiskt lite EXOTISK ut! Japp... inte röd asså utan brun (??) Börjar nog bli gammal... huden har blivit immun :)
Fredag kväll var jag bjuden till en grillafton hos den killen som husar tatueringssnubben från Polen. Jag var alltså hemma hos Bjarne när jag tatuerade mig och nu vert jag sltså bjuden dit fredag kväll. Vi var bara 4 pers -sen kom den en till på slutet... Hade med mig ungarna eftersom Rolle jobbade. det gick bra. La dom och sova vid 21 och sen kom Rolle och hämtade oss runt 00:30 när han kom från jobbet. Hade en riktigt trevlig kväll med mycket skratt och 'lära känna' tid!
Grannen som jag börjar prata lite med efter hon hängde med mig och passa barnen när jag gadda mig, Anna, hon har jag nu träffat tre ggr och det är så konstigt med vissa människor, men ni vet... när det lixom känns som... 'detta kommer bli riktigt bra' -känslan? Man känner att det ÄR nåt och man längtar efter att se vad det kan ge... vad det utvecklar sig till. Både hon och jag har redan uttryckt att vi tycker hämskt mycket om den andre. Efter tre träffar... Ju... detta blir nog bra :)
Helgen har bjudit på loppisrunda ala XL :) När pappa är med ska man hinna med några stycken. Och jag tycker att jag fyndade! Skall fota sen och lägga ut. Men inte i kväll.
Isa solar och jag sitter bredvid och broderar på en kudde som min kusin Stephan:s lilla dotter Cecilie skall få. Hon skulle ha haft den till sitt dop för typ över ett år sen, men det vert aldrig av. Nu är mamma ju här och jag ser till att bli klar så hon kan ta mä den hem. Kudden passar till en sån barnkudde från IKEA. Tyget till hjärtat är tagen från en gammal sommarklänning av min numera avdöda mormor. Gillar tanken att avända minnen som dekoration. Skall även se om jag hittar lite spets att sätta på som mormor virkat kanske. Kanske det kommer nåt hjärta till på. Vi får se hur det känns sen när jag broderat klart.
Här om dan fick jag en lapp på dagis om ett projekt som heter Klimat Piloterna. Vi har samtalat lite härhemma och har bestämt oss för att hänga på... om dom vill ha oss såklart. Dom söker altså x antal familjer inom kommunen som vill vara med att leva mera miljömedvetet i projektform. Man får lära sig om ecodriving, matlagning som minskar utsläppen och en masse annat intressant... minska vardagsstress och sånt. Skulle va super intressant att få en knuff i rätt riktning när det gäller att dra sitt strå till rädda-jorden-stacken. Hoppas dom tycker att vi passar in i gänget.
Snart skall jag å ungarna åka en sväng till stora staden Laxå. Vi skall hämta Rolles telefon på 'posten' och sen kanske det blir en liten glass i solen.
Härligt faktiskt. Går och lullar runt. Lämnar barnen på dagis kl 9 och hämtar dom igen kl 12. Under tiden dom varit på dagis har jag rensat ogräs, solat med en kopp kaffe, tvättat lite kläder och haft allmänt mysit här hemma med mamma å pappa. Tempot är ju inte va det brukar vara eftersom mamma inte orkar längre. Känns på mig oxå faktiskt efter några dagar. Pappa går å fixar härhemma... hjälper till med att såga här och köra saker på tippen där.Borra här och bygga där. När jag hämtat barnen kl 12 går dagen ganska fort. Rolle jobbar kväll och är iväg till jobbet kl halv 2. Tills dess gräver han, hjälper pappa att bära skrot osv.
Det är MYCKET gladare barn såhär på sommaren där man kan va ute heeela dan och bara springa runt... utan att slåss om alla saker för att man har trångt och tråkigt. Tror mitt lugna tempo smittar av sig på barnen. Jag har bestämt mig för att det bara är deras tid som är värdefull. Jag läser för dom när dom vill, lyssnar på dom när dom tilltalar mig svarar på Hwilas OÄNDLIGT många Varför frågor (man kan bli tokig för mindre faktiskt *s* ) Försöker väl göra det men oftast vill man hinna göra lite själv oxå... hinna TÄNKA själv och hinna PRATA själv. Men är dom i närheten GÅR det typ inte. Ständigt flöde av babbel vänt mot mig, så man kan lika bra ge upp :) OCH det har jag så gjort.
Idag satte vi oss och åt en stooor glass nere vid vattnet i Hasselfors. Vi skulle skicka iväg lite paket och jag bestämde mig för att vi ju inte hade brådis hem igen, så det blev en lugn stund vid vattnet med var sin glass rinnande ned för händerna. Vi såg fiskar, sländor och väldit mycket gåsskit. Vi typ SATT i det :)
Hwila är dock i en väldit lessen och arg period. Men är även världens gulligaste storesyster och dotter. Fatta vikka ytterligheter hon måste befinna sig i jämnt känslomässigt. Tur att JAG inte är 4. Skulle nog aldrig klara av det. Nähä. Kaffedax, sen sängen. Puss /tant trassel
Blir som man växt upp tror jag. Man har en burk till allt. När mina barn flytter hemifrån kommer som oxå hitta 'den dära burken som mamma hade kanel & socker i när jag var liten'
En perfekt burk för JUST fullkornsspagetti, en för vanlig spagetti, en för socker/kanel, en för rostade lök, en för snabbkaffe, en för strösocker... osv osv.
Har man hittat rätt burk är det svårt att byta känner jag. /tant trassel
På bilden ser du burkar från Erik Kold Plast Danmark.
MÅSTE ju se till att skriva här! Hinner lixom inte och när jag hinner, ja då tänker jag inte på det!
Nu är det sent och jag får vänta tills imorn. Mycket tankar idag dock :( En släkt som försöker ge goda råd men som misslyckas så fett och dessutom ger mig det sämsta samvetet ever *läs hämliga för mera info*
Ringde Gudfar Magnus & Tant Hasse och frågade va dom skulle göra ikväll. Inget tydligen. Så än en gång fick vi fira en högtid med dom i Stabol Soldattorp med urgo mat och deras fantastiska närvaro och värme. Älskar dom! Nu är vi hemma och jag skall alldeles strax plasta in tatueringen efter noggrann tvätt och sen borsta tänder å lägga mig bredvid lilla Zion som la sig på min kudde när vi kom hem från Magnus & Hasse.Regnet faller men jag vill inte höra. Midsommarfiradet i Hasselfors förlöpte i torrt väderlek och jag fick en go känsla av samhörighet för första gången sen vi först var i Hasselfors. Vi har bott här i 2,5 år ungefär och haft lantstället sen 2001. Alla dessa år har vi försökt röra oss dör Hasselfors folket fanns, gått på lokala tillställningar och verkligen försökt integrera oss. Det har varit jätte segt.JAG har ofta känt att människor... särskild kvinnor i min egen ålder, har tagit tydlig avstånd från mig och verkat som dom redan hade bildad sig en uppfattning om vem jag är som person. Det har tydligt börjar släppa... blivit inbjuden på två fester bara på dom sista tre veckorna och ja idag kändes det som jag/vi har en av dom! En Hasselforsare. Sånt gör mig gla :o) Natti vänner... hoppas ni haft en BRA dag. Puss /tant trassel
Planerna var klara. Det skulel bli midsommarfirande i Långsmon hos några vänner precist som vi brukar. Tyvärr så har dom fått problem med vattnet och en kyl, så dom bjöd hem oss till sitt hem i sthlm istället. Men det går ju inte... mamma och pappa är i skrivande stund påväg genom Laxå.
Vad skall man hitta på NU? Såhär en dag innan DAGEN...
Ja... ändrar titeln från igår till orkeslös istället för fantasilös. Man behöver ingen fantasi för att veta att det finns 20 saker jag borde inom den nästa timmen. Men jag ORKAR inte. Jag är så otroligt slut i mitt huvud och i min kropp. Att bara få ligga ned i soffan en timme skulle göra underverkar. Men dammsuga MÅSTE jag hinna göra innan husvagnen från kontinenten rullar upp på stenkullas ägor.
Var ska jag börja? Har vaxat ögonbrynen... en ny erfarenhet att vaxa nåt på min kropp. Funkade väl bra. Det var inte sånt som var för just brynen utan 'behåring i ansiktet' Lite pyssligt... hade nog blivit finare med pincetten, men jag lär mig.
Mina föräldrar kommer ju imorn (det var ändå ett himla tjat om dom dära föräldrarna!) Mamma ringde från affären hemma här om dan. 'Nu är jag på affären. Är det nåt du vill att jag skall ha med till dig?'
Är det bara jag som inte kan komma på NÅT annat att beställa än just MAT? Har ni relatives i andra länder som brukar komma och hälsa på då å då? Brukar ni oxå passa på att importera lite saker? Blir det då saker eller blir det som jag MAT?
Fattar inte... finns det INGET annat jag vill ha med från mitt hemland än MAT? Jaja. Mamma har ialle fall med sig ost, röget filet, kammejunker och hurtig-risengryn... vino Samma är när man skall komma hem. Man planerar lixom inte resor och besök som skall göras utan det första som vi planerar är vilka maträtter vi skall tillaga :) Boller i Karry, Koldskål, Äbleskiver, Brändende kärlighed... ja sånna saker.
Klart att Danmark är så mycket mera än Boller i Karry och Ostarna, men språket och människorna kan man ju inte ta mä.
Drottningen kanske? Hon verkar förresten va en cool typ. Hade nog inte bangat för att bjuda henne på en kopp varmt, uppkrypen i soffan.
Jaja. Nu närmar sig sängdax för småfolket. Jag har 11 000 saker att göra. Vet inte vikket jag skall göra först. Då brukar det bli så att inget blir gjort istället. Så är jag. Puss /tant trassel
Sitter här med en Modifast drink. Känns bra idag mä. Det är ju som ett stort sår om man säger så, så det är inte så skönt att ha kläderna mot kroppen. Får bli linne. Smörjar så duktigt. Antar att det kommer se ganska fult ut om några dagar när det kommer sår på, men nu har jag iaf fotat igen. Igår vert d så kladdigt när jag fotade. Nu ser ni oxå var jag har placerad bilden.
Då var det gjort!Och neeeej. Jag grät inte.Jag var lagom nervös tills han sa... nu kör vi. Han satte nålen och tänkte... när börjar det göra ont?Men det kom aldrig. Visst fanns det nån liten stund då han höll på med vad det nu var då man hade lust att klappa till honom för att det var sådär irriterande ont.Men det var ju lixom så korta stunder åt gången.Pratade som en kvarn hela tiden... på halv bra engelska eftersom karln var polsk ju.Fick billiera liten med den ende polska meningen jag känner till 'Smakligt måltid' -ja be mig inte skriva den på polska!Jag frös som en liten gris och ungarna var inne å pussa på mig då å då. Hwila somnade i soffan fram för Turtles tror jag det var och Zion var lessen och arg en bra stund, men Anna och gänget löste det så fint *tacksam*Var där vid 19 och åkte hem vid 22.Lång kväll för småttingarna.Jag kan säga till dig som funderar på detta med att gadda dig... tveka gärna! Ta dig tid och låt motivet växa fram. Gnäll på den som skall gadda dig om du inte gillar motivet, men SEN.. ANDAS! Det är värkligen super lungt! Eller oxå är det Marcin som är skit duktig :)Han har öppnat en tatuerings verkstad i Sthlm på sveavägen bortan för Odenplan som heter Svea Tattoo tror jag. Han är ju asså jätte duktig! Han är särskild bra på skuggningar. Jag har sett en spindel han gjort. Den är så bra gjort att det på riktigt ser ut som den sår på axeln. Jätte läski :)
Iaf så får vi se om några veckor om jag är HELT nöjd eller om det behövs fixas lite här å där. Färgerna sätter sig ordentligt efter 6 veckor ca.
Än så länge gillar jag den. Hoppas det kommer fortsätta så forever :) Natti /tant trassel
Mmmm. Här har man väntat på solen och väntat lite till. Idag skiner den... lite blåsigt dock, men allt är den DÄR. Vad gör jag nu efter lunchen? Jurå. Jag sitter inne. Mår jätte konstigt inom mig. Börjar analysera detta och har kommit fram till att det är som när man får första känningen när man är höggravid och väntar på första barnet. Jag är altså NERVÖS. Orolig och nervös för det som komma skall. Det som man inte vet hur känns. Det som INGEN kan berätta om hur d känns för alla säger olika. Nu är det min tur att få känna på nålen. Kl 18:45 ungefär skall jag vara hemma hos granntanta för att hämta upp henne. Jag måste ta mä mig ungarna eftersom Rolle jobbar. Men jag hoppas att det bara skall bli till en fördel... man vill ju va en tuff mamma och inte lipa :) Ska nog gå å kolla om jag har nåt lämpligt linne att ta på. Vill ju inte sitta där med varken tuttar eller mage i vädret lixom. *blä* Måste nog kräkas... Kanske ska kolla på Nicke Nyfiken med ungarna så jag kommer att tänka på annat. Tvätta lite kanske? Städa?
Hör av mig sen... Kommer säkert att finnas nån bild oxå om jag känner Anna rätt... som jag eg ite alls känner :)
Står som vanligt och kämpar med att försöka att inte få upp hela paketet med dessa tunna tunna skivor skinka som ligger ihop mosade i en stor odelbar hög i paketet. Fullständigt omöjligt. Allt är omöjligt. Det är omöjligt att få tag i BARA en bit. Det är omöjligt att INTE röra alla andra bitar när man försöker få tag i bara den ene biten och dessutom få ISÄR dom. Det är helt enkelt omöjligt. Det slutar alltid med att man lägger det på mackan som man lyckas skaka av hela paketet som automatiskt följer med upp när man lyfter i den skinkbiten som nu ser ut som den sitter närmast utgången.
Nej jag vet inte hur dom tänkte. Antagligen att just detta skulle hända och att jag är fet lurad att jag gick på detta med lövtunnaskivor. Det blir skinka med knäcka... inte the other way around.
Mitt alias passar bra in här... inget är enkelt i mitt liv. Inte ens att klä en knäckis med en skinkbit. Tack för ordet /tant trassel
Idag är en sån dära dag då jag hade behövt vara lite själv med min dator. Behöver få skriva... Eller ialle fall att ha MÖJLIGHETEN att göra det. Det känns lite tungt att andas eftersom verkligheten som jag försöker trycka undan kommer i kapp mig ibland när man pratar med människor i liknande situationer.
Jag jobbade idag och det gick väl bra. Sysselsatte mig så gott jag kunde och vips var kl 20:30. Snart är nästa vecka här och to el ons ska jag gaddas. Försöker lösa barnproblemet eftersom Rolle fått jobb under nästa vecka. Tror det sluter med att jag tar mä dom hem till studion... dom och sen lite hjälp :) Min 'nyvunna' granne skall hänga med mig har hon lovat. Hon skall även ta mä sig sin dotter som 'barnvakt' Hon säger att det är BRA att ha mä barnen. Tror hon syftar på att man lixom flyttar fokus från smärtan till ungarna på nåt sätt. Tror eg hon kan ha rätt.
Sen på torsdag kommer mamma & pappa från Danmark. Det är första gången jag ska träffa mamma sen hon fick konstaterad cancer. Känner mig plötsligt jätte osäker på henne, hur jag skall agera runt henne, hur jag skall tala till henne och vad jag kan förvänta mig. Mamma har alltid varit allt annat för mig än just osäkerhet. Men det blir väl hon som lär mig hur vi skall umgås. Antagligen är det ingen skillnad annat än att hon är skit trött och inte orkar så mycket. Hoppas inte jag ser henne som döende för det skulle jag nog inte palla mä. Hon ÄR ju inte det... fast i min värld är ju cancer lika med död.
Hoppas även hon blir glad för tatueringen... Det är det mest extrema sättet jag kan säga till henne hur mycket hon betyder för mig. Hon vet det... jag har sagt det till henne under hela min uppväxt. Nu är det dock ett annat läge och jag vill understryka det på något sätt.
Mamma.. Min plusspol när jag växte upp med pappa som var minuspolen. Alla gånger du har tagit dig tiden att prata med mig om pappa och hans agerande när jag stått mållös efter ännu en psykisk attack från honom. Alla gånger du försvarat mig mot orättvisor Min trygghet genom 34 år. Jag måste än idag veta hur DU tänker runt saker och ting innan jag själv fattar ett beslut. Du har lyckats med konsten att inte låta mig känna hur dåligt ställd vi hade det när jag var liten och växte upp. Jag har inte fått just DEN My Little Pony jag ville ha, eller den Barbiedockan som kunde böja benen, men jag har aldrig varit utan heller. Ibland undrar jag vad du fick försaka för att jag skulle få känna mig som alla dom andra i klassen. Jag är ditt ända barn och jag vet att du eg hade bestämt dig för att aldrig få barn med pappa. Men jag kom och du å jag har berikat varandras liv med kärleken, tilltron, vänskapen, samhörigheten och styrkan att inte låta honom bryta oss ner. Jag känner mig så halv mamma, vid tanken på att du en dag inte finns vid min sida längre. Hur kan man fortsätta då? Vem? Det finns ju lixom ingen annan!
Det var du som vaggade mig varje morgon när du väckte mig. Även när jag blev för stor att sitta i ditt knä vaggade du mig på sängkanten tills jag hade vaknat till. Jag vill tillbaka till då. Då jag visste att jag alltid skulle ha dig hos mig... att du aldrig skulle försvinna. Att du alltid kom hem från jobbet kl 15. Nu är jag vuxen och medveten... vet mera och vet även att det inte är sanningen.
Snälla Gud... snälla... Inte denne gång. Hör du? Inte ÄN!
Känner eg för att skriva av mig på 'hämlighuset' men har inte haft möjlighet så att säga. Mycket att stå i och sen är jag inte ensam nånstans.
Fredag var jag i skolan sista dagen innan sommaren. Vi blev officiellt antagna till andra 'delen' av vår utbildning som egentligen är en helt egen utbildning. Därav det formälla. Igår var en riktig skit-mat-dag. Förödande om man är magsäcksopad. På morron studsar jag upp och är sen! Ingen frukost men köper en trekantsmörgår på pressbyrån innan skolan. Äter en och mår illa av all mayo, bacon och mjukt bröd. En timme senare blir det serverad smörgåstårta. Jutack... toppen bra och jätte snällt men INTE vad jag behöver. Tar ändå för det är bättre än inget. Några timmar efter det är jag hemma och kastar snabbt i mig... just det... en smörgås eftersom vi nån timme senare skall på barnkalas. Sen blir det SvampBobtårta och sen gör Ella, snäll som hon är, Äbleskiver til hela gänget som kvällsmat. Problemet är ju bara att jag inte sett röken av proteiner på hela dagen. En stund efter äbleskiverna ber jag om att få åka. Vi glider förbi kinakrogen och tar med oss mat hem därifrån. Lyckligaste stunden på dan... nästan. Proteiner!! Riktig MAT. Så är det. Allt kretsar runt maaat :) Iaf dom dagarna där jag förstår att jag får kämpa för att leta upp proteinerna :)
Iaf hade jag en bra dag. Jag är glad att jag inte känner nån som tar studenten eller själv är student. Vikket skitväder!!
Nu skall jag klä mig för jag skall va och jobba i Hallsberg kl 11:30 - 20:30 Puss /tant trassel
8 fantastiska veckor på ESAB är slut :( Kände mig skit deppig hela dan. Det har varit en sån fet egotripp att va där att jag tror jag kommer tvina bort som närmsta veckorna. KANSKE kan leva på dessa 8 veckor ett litet tag, men sen blir jag nog skakig av abstinens.
Madde... där ser du. Du har rätt... Jag ÄR fast. Vill aldrig åka därifrån.
Fick bara två kramar. En tog jag själv. En annan kom gåendes med öppna armar... då tackar man å tar emot :) Alldeles för få kramar för att ha varit där i 8 veckor. Men med tanke på att jag kanske är överfysisk som människa, så kanske det är ganska normalt med bara två kramar på typ 50 pers som jag 'umgåtts med' :) Och när det var dax att åka hem var det typ folktomt... ingen att krama asså. Ville även ge bort mitt tel nr till alla men det kanske känns lite overkill. Jag mener... bara för att dom är supergosiga på arbetstid behöver ju inte det betyda att dom är det på fritiden lixom. Vem vet... jag kanske undvek en psykopat bara genom att jag INTE lyckades ge bort mitt nr till andra än EN... detta var dessutom en tjej ;) Men jag SÅG framsteg faktiskt. En kille, Staffan, han hälsade på mig för FÖRSTA gången på 8 veckor i måndags typ. Vert helt paff. Då skall tilläggas att han brukar hänga i det gäng som jag umgicks MEST med! DET är väl ändå framsteg? Idag, sista dagen, fick vi, Staffan och jag, till uppgift att tillsammans sätta ihop ett skåp. Tur för Staffan, så skulle han gå efter 20 min :)
Hade bakat... misslyckat som vanligt. Men folk åt så snällt :) Ska nog baka den igen... modda den lite och sen... ANNA från Gotland... då kan du oxå testa å baka den till ditt café??!
Nää hörrni. Jag vill att det skall bli januari NUUU. Skit i sommar... give me LIA3!! 12 veckor! :)
Nu har jag upprättat en blogg där endast inbjudna har tillgång. Vill du ha tillgång? Ge mig din mailadress och jag skall noggrant överväga om jag skall släppa in dig eller ej.
Vänligen håll bloggen lagom anonymt för sånna som JAG inte bjudit in att läsa! Vill inte såra nån... bara få skriva ohindrat.
Detta med behovet av att få skriva känsliga personliga saker som man mest vill att människor man inte känner skall få läsa, kan för MIN del inte fyllas av en stängd dagbok som endast jag får läsa. Jag behöver veta att nån lyssnar och evt även på respons på något sätt.
Jag behöver nog skriva mera än att prata tror jag. Vill bara få saker och ting sagt och sen inge mera. Vill inte ha nån respons innan jag själv väljer det lixom. Att skriva av sig och sen skicka på 'publicera inlägg' -knappen... stänga locket på lappen och låta det bero tills JAG väljer att ta responsen eller lägga ett nytt inlägg.
En stängd blogg känns inte rätt för mig just nu heller... ...eller?
kan nån ge mig det? Hur kan man ha och sköta om en blogg och känna att det inte finns NÅT att dela med sig av?
Har en masse tankar men inget som jag kan lägga ut här. Skulle faktiskt kunne skriva ihjäl mig på ganska mycket men inget som jag kan dela med mig av till människor jag känner. Känns dö frustrerande eftersom det verkligen skulle behöva komma ut!!
/tant trassel
söndag, juni 07, 2009
Näää men hörrni. Man kanske skulle ta å tända grillen när man kommer hem?
Shit vikka mängder mä regn som kom ner idag när jag var å handla i Laxå. Såg typ intet när jag åkte i bilen. Men visst... då har man ju en bra ursäkt för att va inne lixom. Har mest fixat i köket under dan. Rolle fyller år idag och farmor och farfar var här på fika och kvällstaco. Jag har en tendens att jämnt experimentera när jag bakar. Dom sista 3 ggr som jag bjudit på kaka har det gått åt fanders. Fråga bara Orcid :) Men va... så länge det är sött och inte 'rått' så funkar det :)
Imorn är första dagen på min sista vecka på ESAB. Känns som skit. Vill inte därifrån. Blä
Seger till dejlige Danmark i kvällens fotbollmatch! Allt tack vare ett snyggo till målvakt. Han var värd varenda sekund fram för en annars tråkig match.
Skall nog sätta mig en stund och bara titta på sötingen här intill... ja han på bilden asså. Sen är det sweet dreams. kan ju alltid hoppas på att John Blund skickar en trevlig dröm om Thomas Sörensen till mig. Skulle sitta bra.
Kotte dog i min ficka. Rolle gav honom ett slag med en träbit för att vara säker på att han verkligen var borta. Nu har han fått sin egen plats under Magnolian bredvid Noppan, min gamla boxer. Tänk va kär man kan bli på väldigt kort tid. Typiskt mig. /tant tom
Han är väldit slö idag tyvärr. Vi tänkte ge honom frukost och sen hitta en lämplig plats för honom i skogen men vi fick inte i honom nån mat. Vi gick till skogen och letade upp en fin plats där det syntes att nån ekorre hade ätit, men Kotte var så slö att han bala låg kvar på sidan. Vi bestämde oss för att ta hem honom igen och försöka med maten igen... kanske var annan timme tills han blev pigg igen, men vi får fortfarande inte i honom nåt :( Börjar se slutet på detta tror jag. Vet inte hur vi skall göra riktigt. Skall vi göra slutet kort? Skall han få dö själv i skogen... med chans att bli hittat av sin mamma... han kan inte ens skrika på henne längre. Skall han dö här hemma hos oss i värme och 'trygghet'?
Ush. Vill inte ta sånna beslut. Jag tenderar att ta det korta slutet så jag kan sluta känna och fundera... gå vidare. Ush va jag blir påverkad av sånt här. Det är verkligen inte bra för mig. Kan förstöra hela min helg. Kotte liten... /lessen tant trassel
Natten till idag väckte Rolle mig runt 01:30 tiden och visade mig en ekorrunge som katten hade dragit in typ. Den låg ihopkurad i hans hand och kröp lika fort hop igen när han landade i min hand. Jag la honom i mitt duntäcke medan rolle gick och hämtade grädde och hade i en spruta. Kotte som vi kallar honom, åt av grädden och sen la jag mig ned på min kudde och la honom under täcket. Han hittade snart en liten väg längre ned under täcket hos mig där han la sig till rätta. Rolle kollade upp lite info på nätet om hur vi skulle gå till vägar och det slutade med att vi inredde en kattbur med gräs och en stickat handduk och lite vatten. Vi stälde honom i klädskåpet där det kändes som han kunde få bäst ro från alla katter. Jag petade på honom i morse och visste levde han. Rolle kontaktade den lokala jägermästaren och han sa att vi skulle släppa ut honom i skogen igen och då ville hans mamma börja leta efter honom och till slut hitta honom igen. Eftersom jag skulle jobba nu på kvällen bad jag Rolle att vi kunde vänta tills imorn då jag var hemma. När jag kom hem nu ikväll och skulle titta till Kotte, var han inte i buren! Den var inte stängd ordentligt och då hade han trängt sig ut. Jag kollade igenom alla hyller i klädskåpet och hittade till slut Kotte längst ned i skåpet i en låda med lite bråte. Nu ligger han i min ficka på magen och sover. Skall strax väcka honom och ge honom lite mat. sen får han gå tillbax till sin bur och sova där. Imorn blir en tuff dag för Kotte. Det är många katter här runt. Vi har 4 och sen går det två vilda här oxå. Vet nån hur kan kallar på ekorrspråk? Skulle vilja ha kontakt med hans morsa nämligen.
Idag är det danska nationaldagen.Wehhooo.Nationalist som jag är har jag tänkt på mitt fina land hela dagen, men inte haft tid/möjlighet att vifta med en flagga eller sjunga nationalsången. Därför kommer den moderna varianten av nationalsången... med en masse fina danska bilder :)
Jag har nu beställd tid för... gaddning. Japp. Nu skall det va. En snäll granne till mig känner den som känner han som brukar komma från Polen till Hasselfors för att tatuera och han har lovat mig en av dom första tiderna när han kommer hit d 16 juni. Mamma och pappa kommer hit d 18 och jag vill ha klar den innan dess.
Motivet blir denna... lite moddat dock. Ändrar lite på färger och på bannern. Den skall sitta över bröstet vid hjärtat. Tror det blir fint. Fram för allt är det ett bevis på att min cancersjuka mamma betyder jätte mycket för mig. Hoppas hon blir glad OCH att pappa inte blir för putt över att det inte stod PAPPA i ett hjärta. Jag är skit nervös och jätte fattig, så jag har lagt ut en masse på tradera i hoppet om att NÅT skall säljas så jag känner det rättfärdigat att lägga 800 kr på en liten tattoo. /tant trassel
Har 'lånat hem' skivan från EurovisionSongcontest 2009. Kände ju att det fanns en del som verkade lite spännande och eftersom jag är alltätare och gillar lite skumma saker -ibland, så har jag nu börjat lyssna igenom skivan. Till en början kunde jag ju radera bort kanske 1/3 av låtarna som INTE gick att lyssna på för en vanlig dansk... svensk. Men resten får nog va kvar ett tag. Vissa kommer säkert försvinna från min dator... som den jag lyssnar på i detta nu... den dära hemska saken där det var två såpaskådisar som gör en gräslig duett. Bort bort... Jag blir illamående :)
jaja.
Numera är Rolle hemma eftersom dom tyckte att dom klarade sig utan honom på jobbet, så nu har Sverige fått ännu en arbetslös . Säger åt honom att passa på att njuta till en början, av 'ledigheten'. Han har börjat gräva ut till studsmattan. Vi har bestämt oss för att gräva ned typ 30-50 cm för hand och sen se om det räcker för att barnen kan hoppa då. Vi kanske kan lägga den på ett par brädor så den kommer upp en liiiten bit... vi får se. Tror det blir bra detta.
Till helgen händer det en del. Det är Sverige - Danmark fotboll på lördagen, nationaldagsfirande både fredag (Danmark) & lördag och söndag fyller Rolle. Då är det dax igen. Det blir dock ingen dinotårta utan jag får baka själv. Sen på torsdagen nästa vecka är det våran sista dag på ESAB. Då måste jag ju oxå baka tårta. Inte bara en kanske... två?
Well. Mera spänande inlägg än detta får man ju leta efter va? :) Puss /tant trassel
Jag som ändå älskar att samla på saker. Va sägs? En egen liten trofé hylla över sängen? Eller varför inte i vardagsrummet? En favorit skulle nog bli ljuset. jag som gillar ljus. Chokladen skulle nog gå åt alldeles för fort och dessutom skulle jag bara må illa av sockret. Men alla dom andra känns ju intressanta. Eller varför inte ge den till bästisen när han sitter där bredvid mormor Stina i soffan på julafton och alla kollar när just hon/han öppnar sin alldeles egen Clone Willy.
Farfar och Rolle satte ju ihop Hwilas & Zions nya studsmatta i söndags efter Hwilas kalas. Tanken är att den skall grävas ner så den ligger i marknivå.Problemet är bara den att det, nu när räkningarna är betalda, ser ut som att vi har råd att hyra en grävare som vi hade tänkt, vilket resulterar i att det står en tjusig studsmatta på 4 meter som man har SVÅRT att INTE låta barnen hoppa på. Den har ju inget skyddsnät eftersom vi tänkte gräva ned den. Dom kan alltså typ slå ihjäl sig på den som den står idag. (man skulle va utan armar och ben som han på bilden. Då kan ju inte DOM gå av iaf haha) Vi pratade om om vi skulle ta å vända på den tills vi har fått grävt, men har man hjärta till det då? Dom har längtat ihjäl sig efter en stor studsmatta och nu har dom fått en och föräldrarna var så korkade att dom satte ihop den INNAN dom hade grävt hålan den skulle stå i. Så nu måste man stå där och vakta dom när dom studsar... säga åt dom att akta kanten och inte studsa för högt. Tjat tjat tjat. Dom som skulle ha så roligt med den och så blir det såhär. Dumt. Typiskt att man inte kan tänka längre än såhär. /tant klantdummamammaglädjedödare
Har laddat symaskinen, plockat fram tyger, mormors tygsax, måttband och krita för nu skall jag få klart det tyget som skall hänga vid den väggen där vi rivit ut skåpet. Idag är det en murad vägg av gammalt handslaget tegel delvist putsat, så det är inte så jätte roligt att titta på. Den möbeln jag har köpt som skall stå där bara väntar på att jag skall få ut fingret och få sydd det jag skall. Har kommit fram till vikket tyg jag skall sätta upp och har dessutom kommit fram till att jag måste komplettera båda längderna med 30 cm vitt tyg längst ner om det skall gå från tak till golv. Imorn skall jag besöka Laxå Bygg och kolla om dom har en toklång runstav som inte är för tjock. Tror det blir bästa sättet att hänga upp tyget på så det ser bra ut.
MEEEN... ändå sitter jag här... och surfar och bloggar. KAN det verkligen va roligare??
