Lill Skit 4år!!

Ja då var Zion här håller jag på att säga...
Det är väl 4 år sen att han var här haha
Har letat upp min förlossningsberättelse...
Vissa gillar att vältra sig i sånna så därför lägger jag ut den :)

Kändes som att vi åkte till BB för att hämta honom och sen hem igen.
Så fort gick det.

-----------
''ZION Gustav Harlye här (stackan att han ska va tvungen att bära runt dessa namn *s*)
Vattnet gick på 7:e plussdagen, efter att jag skurad badrummet.
Hade bestämt mig för att ändra taktik och INTE va aktiv i söndags.
Jag skulle bara va hemma å slappa.
Rakade även benen kvällen innan därför att jag trodde att detta kunde va en av orsakerna till att han inte kom *s* Nåväl.
Kände i alle fall att jag lixom kissade på mig när jag stod där i badrummet alldeles svettig efter städningen. Meeen när det inte slutade, kollade jag efter å det såg ut som fostervatten... så som jag HÖRT att d ska se ut.
Men inga värkar.
Kl var väl 16 tror jag (?) BB sthlm sa att jag kunde komma in på koll efter ngr timmar, så jag ringde Rolle i Örebro (bodde i sthlm då) å sa att han kanske lika bra kunde komma hem. Jag mener... hur som så skulle dom ju sätta igång mig inom ngr dygn om inte d hänt nåt ändå.
Han var hemma vid 19 eftersom han var mitt i att fälla ett träd.
Vi åt en macka och jag gick på toa innan vi skulle åka. Då kände jag nåt som skulle kunne va en värk.
Jag sa att mamma, som var hos oss för att ta hand om Hwila att det nog inte var nåt, o att vi väl antagligen skulle komma ett par timmar senare.
Vi sa natti till Hwila å mamma å lämnade hunden hos grannen med samma ord. Vi kommer sen, men här e hon IFALL att...
På väg in till bb sthlm började värkarna bli starkare... ju det var tydligen värkar och väl inne kl 20:15 ungefär kom dom så tät att jag vert lite överraskad.
Jag kom till ett förlossningsrum och en otrolig klantig USK tog hand om mig. Frågade saker under värkar o bad mig göra saker under värkar. Jag var heeelt hysterisk inombords =)
Hon fifflade med blodtrycksmätaren under tre värkar, men jag e ju så himla snäll så... Nåväl.

Vert undersökt o var öppen ynka 4 cm. Var mjuk å fin dock, men asså... vid 4 cm vid förra förlossningen vad det huuuur lätta värkar som helst. Nu var dom JÄTTE starka å jag tänkte... hur ska jag orka mä detta till 10 cm???
Hade så svårt att veta hur jag skulle stå. Det gjorde ont hela tiden och jag behövde verkligen komma in i en rytm. Hitta rätt i andningen.
Hängde på en gåstol eller va dom heter å d funkade bra. Började känna att ett stort behov av att få krysta! Men det får man inte om man bara e öppen såhär pass som jag nu var. Stod då ett tag å försökte låta bli att krysta. Vi var väl antagligen själva på rummet. Inte vet jag.

Jag sa en stund efter att jag inte orkade stå längre o ville pröva att luta mig mot nåt nere på knä. Ville inte till sängen, nästan skrek jag. Tyckte dom var så dumma båda två syrror att dom ens föreslog det *s*
Försökte ta mig ner på golvet och vila mig mot ett sacco, men det funkade inte alls. Klev upp i sängen ändå å lutade mig mot huvudändan.
BM undersökte mig å sa, jamen måste du krysta, då måste du.
Varsågod.
Qe???
Tack =)
Stod så ett tag å krystade när d kändes som jag inte kunde låta bli. Fick mitt i detta en ny BM å USK. Tack igen =)
Ville efter ett litet tag flytta på mig eftersom jag fick ont i länden –ni vet, där ryggen börjar bli fräck.
VILLE ju inte sitta på älskade förlossningspallen denne gång också eftersom jag sprack så hemskt förra gången när jag satt på den.
Men jag bad dom ta fram den, å VIKKEN känsla! ÄLSKADE pall *s*

Det står i journalen att jag fick krystkänsla runt 21:20 och att jag fick krystvärkar och att jag fick krystvärkar vid 21:30
Lite mera än varannan värk var krystvärkar när jag kom till pallen.
Jag bad ingående om hjälp att krysta denne gång och hon märkte tydligt att jag inte tog i allt jag orkade.
Hur som, så ploppa han ut som han skulle kl 22:10 En lite väl kort navelsträng, men den funkade ju bra alla 9 månader, så… =)
Apgar 9-10-10
4495g
53 cm
37,5 cm i mössa OCH… han lämnade oss inte för att åka till NEO som systern gjorde, så ja detta var som ni förstår en heeelt ny upplevelse.
Jag vert sydd typ 3 stygn, men jämnfört med innan var d ju inget.
Förlorade 1100g blod vikket e liiite över gränsen, så dom tyckte att vi skulle stanna ett tag, vikket ju var skönt.''

-------------------

Så vert d dårrå :)
Grattis ÄLSKADE Zion. Att du skulle bli min är helt ofattbart.
Du är en kärleksbomb utan dess like och vacker som bara du kan va.
Jag ser så fram emot en framtid tillsammans med dig...
Se dig växa upp och bli en man.
Jag fullkomligt älskar dig. Villkorslöst. Alltid
/mammipammi