Älskade hemland <3 |
Rafsade ihop resten av min historia från mitt barndomshem, det som fanns kvar av mig och min mamma och sen tog jag tag i den långa resan hem.
Landade vid färjan i god tid. Hade laddat med kudde och filt så jag skulle ha en chans att somna på båten som åkte strax innan midnatt.
Väl om bord paxade jag en soffplats mitt i cafét så jag var säker på att ingen buse skulle ta mig medan jag sov.
Vilket var ett bra drag på vissa sätt och ett mindre bra på andra sätt.
Handlade upp mina sista danska mynt i taxfree, vinkade igenkännande till invandrargubben i caféet och oxå kände igen mig från resan till Danmark en vecka tidigare. Han hade tagit lite hand om mig då... som att låna ut sin nyckel till bildäck så jag kunde komma till bilen och byta kläder då jag frös som en gris. Dessutom bjöd han på refill på kaffet. KANSKE beror på att jag ju tog i med charmen så han skulle känna sig lite bra... :)
Jag bestämde mig för att ta en kopp kaffe innan jag skulle lägga mig och sova men väl vid caféet inser jag att pengarna inte räcker till.
Går till min plats och gör iordning min plats för natten. Då kommer gubben med en kopp kaffe med mjölk... 'Skulle inte du HA nå kaffe?'
Snäll gubbe :)
Somnar ihopknölat i en trång soffa med väckaklockan inställd på 04:30.
Försök somna på en båt med 100 andra i samma rum som ut över att prata spelar på black jack och det konstant låter pling pling pling när mynten ramlar med i vinstskålen.
Dessutom skulle personalen dammsuga.
Men jag måste ha somnat för plötsligt kommer cafégubben och väcker mig. 'Vi är snart i hamn' säger han...med en kopp kaffe i handen. 'här... du har du lite varmt att vakna med' :)
Känner mig lite bortskämt men med tanke på hur orolig jag var för att föra denna nattresa själv så känns det riktigt bra att han hade ett öga på mig under resan. Kändes tryggare.
04:45
Sen var jag on the road igen.
Ganska pigg.
Bara dryga 400 km åter att åka.
Gasolin på bilstereon och Plutten for iväg.
Runt Skara var jag döööödstrött. Men jag kom ända hem och sov som en gris två nätter efter det.
Att resa själv verkar jag uppskatta ändå.
Det som är tråkigt det är att man är själv med sina upplevelser och det suger. Så är jag... jag vill uppleva saker med nån annan. Inte själv.
Va ska jag ha det till? Ensamma upplevelser.
/tant trassel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar