Jag är väl lite av den uppfattningen att om jag önskar att min stjärna skall leda mig på rätt väg då får jag gå framåt, lägga mitt liv... mitt öde i stjärnans händer och tro på att dom dörrarna som jag kan gå igenom står öppna och dom jag inte skall gå igenom, stängs.
Fattade sent att montörsjobbet på Ericsson faktiskt kunde leda till annat.
Här om dan hände en grej som gör mig nyfiken på att dra lite i särskild EN dörr för att kolla om den leder nånstans.
Min gruppledare sa:
Jag hör att du är intresserad av produktionsteknik?
jag: JA det verkar jätte intressant. Har läst lite genom min utbildning och det var väl väckt mitt intresse.
Han: Dom säker Produktionstekniker på Ericsson för tillfället.
Jag: jaha... (jag är inte utbildad produktionstekniker)
Han: Är du mä i matchen eller??
Jag: hahaha
Två timmar senare var jag tvungen att gå tillbax och säga, 'ok... jag är mä... jag är med i matchen'
Han: Jag pratar med Tommy
Nån vecka efter blir jag inropat på hans kontor och där står även en annan man. Fattar snart att detta måste vara Tommy.
Han hälsar glatt och frågar samma som min gruppledare.
Jag bekräftar mitt intresse och han ber mig skicka iväg en ansökan till honom.
TRE dagar går innan jag fattar att det var MIG han pratade om och att jag MÅSTE prioritera tid och skicka iväg en ansökan om jag vill vara med i matchen.
Tanken som har funnits i mitt huvud under dessa tre dagar är typ att varför skall jag göra detta... jag kommer aldrig få det jobbet...
Men ja... efter mycket tjat från min chef och människor runt mig fattar jag äntligen och får panik.
I går kväll gick min ansökan iväg och ja... nu är det bara att vänta.
MÅTTE denne dörr stå öppen för mig.
/tant trassel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar