Fylla

Tomheten. Denna ständiga jakt efter att fylla tomrummen inom mig. Tomrummen efter människor som är oersättliga.
Dom ekar tomma. Värker som svår hunger.
Jagar och jagar. Känslan av tomrummet blir bara starkare.
Jag förtjänar inte detta.
Jag gör inte det!
Jag förtjänar inte att bli lämnad.
Inte med detta tomrum. Det är fan inte rättvist.
Som fettceller i kvinnokroppen. Dom cellerna skapas, fylls med fett och bantar man bort fettet finns cellen kvar. Den kommer aldrig försvinna.

På mig har det gjorts en fettsugning. Jag har inte gjort valet att banta.

Och jakten fortgår. En jakt utan ammunition. Utan chans att fälla. Utan jaktlycka. Bara ett jävla irrande runt. Lyfter på varje sten. Kolla bakom varje gran.

Men inget kommer nånsin kunna ersätta dom människorna. Dom man behöver så.

/tant trassel