Har sedan torsdag legat insjuknat med höög feber och ett barnkalas i bakhuvudet.
Sånt är en riiiktigt dålig kombo.
Men nu är det iaf över. Jag har i feberyran tapetserat ett dockhus, nästan svimmat på ICA när jag skulle handla fikat till kalaset och skrämt halva Simons släkt med min närvaro hähä
Nu är nog febern borta men influensan är inte borta.
Jag har sådär 'prinsessan-på-ärtan-ont' överallt. Ett litet veck i jackan mot ryggstödet i bilen och det gör ont.
Det är dessutom lättare att va sjuk när man inte är ensam med två barn... mycket lättare.
Nåt av det tråkigaste med detta är att jag tyyyp bara kan dricka te och vatten. Till å mä rostbröd får jag ont i magen av.
Meeeennnnn... inget ont som inte för nåt gått med sig som man säger i Laxå.
Duschade idag. Jajaminsan!! OCH vägde mig.
Jag har sedan tonåren, när jag såg en våg varpå det stod hur mycket som var lämpligt att väga när man är på min längd, haft denna siffra i bakhuvudet som den ABSOLUTA målvikten. Kommer jag bara dit då är jag NÖJD.
Och ... vågen stod på 61,8 kg. kadiiiisch!! Där satt den.
0,2 kilo under mina alla drömmars målvikt, 62 kilo.
Jag fattar väl att det inte är pinnsmalt att väga 62 kilo när man är 164 cm men JAG har nått mitt mål.
Nu känns det skönt att släppa den strävan och jobba med shaping och SKÄRPNING så jag stannar här.
Det i sig är ju ett heltidsjobb...
Det kommer gå BRA Karina *klappar på axeln* Du KAN ju det här... du är ju en tjockis! Sånna som vi VET hur man ska äta... egentligen!
Om du tänker till en extra gång INNAN du väljer mat.
Och tränar... juuust det... tränar.
/tant trassel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar