Att orka bära

Gomorron
Morronens visdomsthe hade detta att säga idag.
Och jag känner direkt att jag måste vara ödmjuk inför just det.
Jag är mycket snabb att döma andra människor som bär på bördor. Jag kanske känner att jag vet hur det känns att bära just den bördan men vad jag INTE vet det är hur det käns just för DEN människan att bära just DEN bördan.
Vad jag orkar med kanske inte den som står mittemot mig orkar med.

Jag vet idag inte hur mycket jag egentligen orka bära. Som det verkar så pallar jag en del. Tror inte jag har blivit helt knäpp än iaf.
Det har jag från mamma det vet jag med säkerhet.
Och det jag har fått med av goda råd, ord av styrka och mod det kanske den människan som står mitt emot mig inte har med i bagaget.
Mina förutsättningar att bära mina bördor är inte den samma som grannens.
Jag måste ha det i tanke.
Hur mycket jag än tycker att vissa borde skärpa sig och få en fet smäll.
Nej jag måste vara ödmjuk och smart och ge människor redskap att orka bära. För ingen annan kan bära dom.
Mina bördor.
Bara jag.
Fast man behöver ofta nån i närheten att hålla om en stund.
Att få återhämta sig.
Det är viktigt.
För mig.

Planerar in en återhämtnings'resa' till STHLM nästa helg. Där har jag en del kloka vänner som kan hålla om mig mentalt och fysiskt.
Sånna som jag i princip aldrig träffar men som jag VET finns där.
Alltid.

/tant trassel