Fredag. Och jag praktiskt talat rymmer till stugan vid lunch. Släpper vad jag har i händerna. Orkar inte va bland folk längre. Vill vara ensam i min ensamhet. Inte bland folk.
Och det gick inte många timmar innan jag kunde andas igen. Så jäklaskönt. Detta är en medicin som funkar. Varje gång.
Vårljuset är lite magiskt och jag går bara runt och myser. Dricker folköl och eldar. Går en vända i trädgården och fantaserar om hur den såg ut för 20 år sedan.
Lyssnar på tystnaden som är så intensiv att man kör sina hjärtslag.
Sen att ta första måltiden utomhus, det är väl ändå lite speciellt.
Nu är det dagen efter och jag har en lägenhet i stan som verkligen behöver städas så det kommer inte dröja så jättemånga timmar innan jag får åka hem igen. Ta hand om livet hemma oxå. Åka till gymmet...
Nu börjar det bli möjligt att fortsätta måla i stugan så nästa gång jag kommer hit ska jag nog ta med färg. Har ju lite väggar kvar att måla :)
/tant trassel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar