Jul. Kommer komma när som helst. Första julen där jag kommer sitta ensam. Barnens pappa har ungarna på själva julafton och jag, ja jag har ju ingen. Vill inte åka hem ensam i bil till Danmark mitt i vintern. Avskyr att köra bil på vintern och att fira jul utan mamma, då kan det lika bra va känner jag.
Försöker att tänka bort ensamhet och bestämma mig för att det ju bara är som vikken kväll som helst.
Vet inte om jag skulle sätta mig i nån kompis vardagsrum o delta i deras jul. Det skulle nog kännas tre gånger så jobbigt som att sitta själv.
Förra julen firade jag o barnen med Simons släkt. Det var en jättefin jul. Men nu är det bara jag o ungarna. Jag får ju hem barnen efter jul o ska försöka fira nån sorts julafton med dom själv.
Vet att det finns massor människor som sitter själva julafton eller ensamma med sina barn.
Jag är tyvärr sämst på att ställa till med nåt för bara oss.
Lusten kanske inte kommer finnas heller. Om jag känner mig själv rätt. Vill så mycket men det blir aldrig nåt av det iaf.
Kanske lite tidit att börja bekymra sig om sånt men ibland så blir känslan av ensamhet så stark. Att inte ha någon. Särskild en sån dag då alla som jag behöver i mitt liv har andra att lägga energi på.
Men så får det va. Det går att finna glädje i det oxå. Eller iaf att inte finna sorg.
Skall jobba på det.
/tant trassel
2 kommentarer:
vi komer nog inte ens åka och äta hos nån släktning i år sås om det har varit...så i år blir det nog bara ajg och N ensamma hemma med enkel julbord..inget stort och stökigt bra det vi gillar i små mängd...sen åker niklas och jobbar natt tror ajg det är så då är julafton slut.
I Stockholm kan man hjälpa till på härbärgen på julafton. Finns inte något liknande där du bor? Kram Saidy
Skicka en kommentar