Jag har alltid önskat att skriva dagbok.
Älskar antäckningsböcker man äger bara tomma ELLER några som är använda på tre sidor.
Jag har försökt detta med dagbok typ 1000 ggr i mitt liv. Har aldrig blivit till nåt.
Bloggen har blivit min dagbok.
Men som alltid är kan det vara riktigt jobbigt att läsa sin dagbok. Man blir påmind om saker man på allvar försöker glömma bort och börjar man väl läsa så förstår man inte hur livet kan se ut som det ser ut idag när. Mycket är svårt att förstå.
Men jag är glad för min dagbok.
Glad att ha hittat ett sätt att få skriva av mig.
Sen att jag måste begränsa mig som jag inte skulle ha varit begränsat i en anteckningsbok är det jag får ta.
Försöker ändå skriva så mycket det går här. Ibland kanske det är bättre att faktiskt dämpa sina tankar och känslor. Det kan bli lättare att hantera då.
Jag har blivit jättebra på att lägga lock på allt som är sunt.
Har närapå slutat ge vissa tankar plats. Tror inte dom gör någon skillnad annat än får mig att bli ledsen.
Tror inte att alla tankar måste bearbetas.
Vissa kan man helt enkelt bara låta passera.
Men det kan vara ett styrketest ibland.
/tant trassel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar