Vem ska man ringa nu?

Idag vert jag inkallad på kontoret på skolan.
Min utbildare hade suttit och ringt lite företag åt två killar på min utbildning som redan är klara, som behöver komma ut i praktik.
Han som hon talade med tackade nej. Vi har redan så många killar suckade han.
'Men... har du nån tjej?' sa han sen.
Och det hade hon ju. Mig. Jag passade iaf in på den beskrivningen sist jag kollade.
Dom behövde tydligen väga upp lite med RIKTIGA människor på företaget och ville därför ha en tjej ;)

Jag ringde och han lät uppriktigt glad.
Så imorn kl 9 skall jag träffa honom och se vart detta kan leda.
Jag sa till honom på telefon att jag ju främst letar efter företag som evt kan tänka sig att ta in en lärling. Om allt känns rätt förstås.

Jag är såklart jätteglad och har mest problem med vad jag skall sätta på mig :)

Men värst var ändå att jag på impuls tänkte ringa mamma och berätta...
men det går ju lixom inte. Vem ska jag då ringa?

Stoppa ned ungarna i sängen nu och packa väskor tills imorn. Sen ska jag sova. Va pigg.
Min hals pinar mig. Håller på att reda mig en ordeeentlig förkylning.
/tant trassel

Måste ju läsa!

Ja som ni redan vet så kantas mitt liv av dåligt samvete.
Verkar va så jag funkar.
Numera kan jag ryta till om jag känner mig orättvist bemött men är det en människa jag tycker om ångrar jag med ETT att jag försvarade min egen stolthet och önskar att allt var glömt. Tills nästa gång.

Ett dåligt samvete jag har är detta med litteratur.
Jag älskar böcker. Eller...jag älskar att köpa, hålla i, bläddra, påbörja men sen tar det slut. Oftast. Det beror inte på att ämnet är ointressant eller så. Nej! Jag vet att viss litteratur är bra för mig. Men jag hittar aldrig ro!
Jag är helt off när ungarna har lagt sig och för tiden, skall det orkas med NÅT efter sängdax då är det renovering som prioriteras.
Böckerna ligger överallt. Jag bär runt dom. Längtar efter den stunden i livet då JAG kan få va en sån som läser mycket böcker.
Tills dess får jag spä på mitt dåliga samvete genom att handla nya böcker som man/jag borde läsa, som kan ligga jämnt utspridda i mitt hem å flina åt mig.

Nåväl. För barnen läser jag iaf. Varje dag.
*klapp på axeln*

/tant trassel som förresten har ont i halsen

Mot slutet

Nu är det inte mycket kvar på skolan.
Bara ett par veckor.
Jag har börjat leta praktik där det finns möjlighet för nån typ av framtid.
Det är lite läbbigt att ringa företag sådär.
För det första brukar den man pratar med va mitt upp i jobbet på nåt bygge så man känner alltid att man stör.
Sen är det väl inte bästa läget man har. Det är ändå att typ 'be om hjälp' att fråga efter en praktikplats/lärlingsplats. Jag kan 'inget' och dom måste betala för att ha mig hängande ett år. Dom betalar ju mera eller mindre för min utbildning.
Så ja, jag har ju inget guldläge direkt.

Men jag kämpar på. Har en del krokar ute just nu. Många ändar att hålla i som kanske kan bli till nåt.

Vill helst sköta detta med kontakterna själv.
Det sitter en del på min utbildning som är klara och som väntar på praktik. När jag skriver väntar då betyder det att dom sitter och väntar på att skolan skall hitta ett ställe åt dom. Det låter suck och stön och det är ett fasligt gnällande på att skolan minsann skall hjälpa till med praktik och att dom inte alls gör så mycket som dom borde för att hitta en lämplig praktikplats.
Det känns nästan som när jag var yngre och mamma fick ringa alla jobbiga samtal åt mig.
Hur tänker dom?
Var finns stoltheten i att klara sig själv?
Hur skall dom fixa kundkontakter när dom kommer ut och skall jobba?
Det värsta du kan få av ett sånt telefonsamtal är ett 'nej'.
Det är lixom inte så farligt. Man behöver inte ens sälja sig själv utan företaget ser ju ganska snabbt vem du är när du gör din praktik hos dom.

Min utbildare frågade idag om dom skulle hjälpa mig leta företag men jag bad att få klara mig själv.
Tycker det andra känns rent av pinsamt.

Men håll tummorna för mig nu.
Om jag INTE har hittat ett ställe med framtid innan jag är klar på utbildningen kommer jag påbörja praktik på elfirman där Simon jobbar. Där får jag vara och leta efter alternativ om jag vill och hellre det än att sitta av tiden i skolan.
Där vet jag iaf att jag kommer lära mig massor.

/tant trassel

Fallen

Idag när jag å barnen kom till skolan frågade dom vad dom hade fått med för frukt idag. Jag sa att jag var ledsen men att det inte vert nån frukt idag då jag inte haft råd att handla.
Zions fröken stod bredvid och tittade snällt på Zion o sa "men du ska, det finns nog nåt annat barn som har en påse äpplen med från sin trädgård." Och då slog det mig att vi ju har inte färre än 5 äppelträden på våran lilla tomt och jag hade inte en tanke på det.

Fruktansvärd. Jag har verkligen inte haft TID att ta hand om frukt, bär och rabarber i år. All tid har gått till huset.
Och till att må dåligt.
Mår nästan illa bara vid tanken att all den fina frukten går till spillo :(
Näää jag måste nog göra NÅT nån dag. NÅT mä äpplen.
Nåt inte så tidskrävande.
Men till att börja med ska jag å ungarna trava ut på baksidan imorn bitti å plocka på oss ett gäng äpplen som dom kan ta med sig till skolan.
Så löjligt pinsamt!

Squash You!

Idag har jag stuvat vitkål i vitt vin och soyamjölk.
Det smakade väl sådääääär. Soyamjölken är för söt helt enkelt.
Men det går ned med lite annat till.
Bla så gjorde jag även Grekiska SquashPlättar som jag gjort förr och minns dom som jättegoda.
Så nu körde jag igen.

3 medelstora squash, grovrivna
2 ägg (jag hade 4 ägg)
200 g fetaost, smulad
2-2½ dl mjöl (jag använder dinkel och MERA än vad som receptet anger. Gör en provbiff)
1 tsk salt
½ tsk svartpeppar
1 dl hackad dill (nästa gång ska jag använda persilja)
3-4 msk olivolja (jag tog min chiliolja)

1. Lägg den rivna squashen i ett durkslag och pressa ut så mycket vätska det går.
2. Blanda alla ingredienser utom olivoljan
3. Hetta upp lite olivolja (jag använder margarin och chiliolja eftersom biffarna fastnade i pannan) i en stekpanna
4. Klicka ned en rågad matsked smet i pannan o platta till.
5. Stek på medelstark värme,2-3 min på var sida.


Biffarna blir ganska mjuka men det blir bättre när dom har kallnat och du sen värmer upp dom igen.
Tyckte nästan dom var som godast kalla.
Använd inte den billiga fetaosten 'salladsost' för den är för mjuk. Jag tror det var orsaken till att mina biffar vert så mjuka denne gång. Eldorados går dock bra!
Bli inte rädd för att smeten kommer kännas rinnig sen. Biffarna blir bra ändå! Det märker du. Ha i gott om mjöl bara.. kanske ett extra ägg.

Serveringsförslaget var i pitabröd & med Tzatziki,
men jag tycker dom passar bäst att gå å äta av typ hela tiden.
Har ätit dom till min stuvade vitkål. Det gick oxå bra.

BILLIGT och asgott. MYCKET mat.

/tant trassel

Fotografiska

Har beslutat att åka till sthlm i helgen som kommer och vert plötsligt jättesugen på att besöka utställningen CHR av Christer Strömholm på Fotografiska.
http://fotografiska.eu/Museet/Utstaellningar/CHR

Bilderna väcker nåt i mig. Vill dit och se dom på riktigt. "Höra" deras berättelse. Och hans.

Kom och ät! Men bara inte här...

Håller ju på med projekt "köksbord" just nu. Har målat bordsskivan tre ggr nu och vi har inte använt köksbordet sen jag började måla typ. Märkte ganska snabbt att ytan var så mjuk att varje liten påfrestning från en nagel till att ett glas ställdes ned lite för hårt, resulterade i märken.
Så nu sitter vi alla andra ställen å äter än just vid bordet. Sitter vi vid bordet är det med handdukar som duk för att skydda ytan mot stötar. Riktigt snyggt ;)
Jag ska ställa bort själva bordsskivan idag tänkte jag så den kan få härda i ngr veckor. Så får vi se om jag ställer dit nåt annat bord lite provisoriskt så länge. För det är lite krångligt att alltid sitta på trappan o äta ;)

Kotte

KOLLA va fiffit!!
Har tyvärr ingen källa till bilden så jag får väl ta all ära för tipset.

Iaf... PETflarra och plastskedar och lim.
Tjing!

/tant trassel

Att orka bära

Gomorron
Morronens visdomsthe hade detta att säga idag.
Och jag känner direkt att jag måste vara ödmjuk inför just det.
Jag är mycket snabb att döma andra människor som bär på bördor. Jag kanske känner att jag vet hur det känns att bära just den bördan men vad jag INTE vet det är hur det käns just för DEN människan att bära just DEN bördan.
Vad jag orkar med kanske inte den som står mittemot mig orkar med.

Jag vet idag inte hur mycket jag egentligen orka bära. Som det verkar så pallar jag en del. Tror inte jag har blivit helt knäpp än iaf.
Det har jag från mamma det vet jag med säkerhet.
Och det jag har fått med av goda råd, ord av styrka och mod det kanske den människan som står mitt emot mig inte har med i bagaget.
Mina förutsättningar att bära mina bördor är inte den samma som grannens.
Jag måste ha det i tanke.
Hur mycket jag än tycker att vissa borde skärpa sig och få en fet smäll.
Nej jag måste vara ödmjuk och smart och ge människor redskap att orka bära. För ingen annan kan bära dom.
Mina bördor.
Bara jag.
Fast man behöver ofta nån i närheten att hålla om en stund.
Att få återhämta sig.
Det är viktigt.
För mig.

Planerar in en återhämtnings'resa' till STHLM nästa helg. Där har jag en del kloka vänner som kan hålla om mig mentalt och fysiskt.
Sånna som jag i princip aldrig träffar men som jag VET finns där.
Alltid.

/tant trassel

Prickar rätt?

Här om dan la jag 99 kr på mig.
Dom är så fräsiga!!
grrrrr
*host*
Barnen skrattade högt och pratade nåt om hundar.
Jag tyckte mest att jag vert skit cool.

Dragkädja i sidan vikket gör att byxan sitter jättefint därfram.
Grymma brallor för hundringen!

/tant trassel