Då var det över.

8 fantastiska veckor på ESAB är slut :(
Kände mig skit deppig hela dan.
Det har varit en sån fet egotripp att va där att jag tror jag kommer tvina bort som närmsta veckorna.
KANSKE kan leva på dessa 8 veckor ett litet tag, men sen blir jag nog skakig av abstinens.

Madde... där ser du. Du har rätt... Jag ÄR fast. Vill aldrig åka därifrån.

Fick bara två kramar. En tog jag själv. En annan kom gåendes med öppna armar... då tackar man å tar emot :)
Alldeles för få kramar för att ha varit där i 8 veckor. Men med tanke på att jag kanske är överfysisk som människa, så kanske det är ganska normalt med bara två kramar på typ 50 pers som jag 'umgåtts med' :)
Och när det var dax att åka hem var det typ folktomt... ingen att krama asså.
Ville även ge bort mitt tel nr till alla men det kanske känns lite overkill.
Jag mener... bara för att dom är supergosiga på arbetstid behöver ju inte det betyda att dom är det på fritiden lixom.
Vem vet... jag kanske undvek en psykopat bara genom att jag INTE lyckades ge bort mitt nr till andra än EN... detta var dessutom en tjej ;)
Men jag SÅG framsteg faktiskt. En kille, Staffan, han hälsade på mig för FÖRSTA gången på 8 veckor i måndags typ. Vert helt paff. Då skall tilläggas att han brukar hänga i det gäng som jag umgicks MEST med!
DET är väl ändå framsteg?
Idag, sista dagen, fick vi, Staffan och jag, till uppgift att tillsammans sätta ihop ett skåp. Tur för Staffan, så skulle han gå efter 20 min :)

Hade bakat... misslyckat som vanligt. Men folk åt så snällt :)
Ska nog baka den igen... modda den lite och sen... ANNA från Gotland... då kan du oxå testa å baka den till ditt café??!

Nää hörrni. Jag vill att det skall bli januari NUUU. Skit i sommar... give me LIA3!! 12 veckor!
:)

/ Tant Trasse