Imorn kan det vara för sent!

Saker och ting får mig ibland att stanna upp och tänka om!
Tänka OM nu nästa vecka inte finns.
Hur borde jag då leva idag?
Vad borde jag prioritera?
Vad borde jag säga och vad borde jag hålla tyst om?

Sörjer en bekant till mig ikväll. En bästa vän till en vän. En bästa vän till flera bekanta.
En människa som jag träffat ett par ggr och redan då förstått vad hon betyder... vad hon kommer betyda i framtiden.
Vad hennes ord, närhet och vänskap har satt permanenta spår i mina vänners hjärtan.
Som en tatuering.

Finner inga ord.
En fruktansvärd sjukdom som 2000-talet har bidragit med.
Från levnadsglad till okontaktbar på mycket kort tid.
Sjukdomstecken som avlöst varan och plötsligt var det för sent. Inget att göra. Bara att vänta. Glida in i livets sista som... en annan. Ena stunden sovande, andra stunden krampande.
Till slut låta sig föras hem.
Kvar blir din lilla dotter.



Livet har blåst för hårt på dig maskros. Nu flyger dina frön iväg och rotar sig någon annan stans. Spåren du satte i människors liv ger upphov till nya från av kärlek och insikt.
Snart får du stå där, stolt och gul igen på en vacker sommaräng.
Kvar på jorden växer nya vackra gula maskrosor upp till glädje för andra.

/tagen