Hjärtat

Måste bara få visa er den finaste människan jag nånsin träffat.
Jag träffade henne första gången på BVC i Fruängen där vi var där i samma mammagrupp.
Hon hade, som jag hade Hwila, sin son i en sjal på magen.
Vi började prata eftersom det inte är jätte ofta att man ser nån med sjal.

På en gång började vi prata förlossning och sen var jag fast.
Mera och mera visar det sig att man gillar samma saker och har samma intressen. Ändå skiljer vi oss otroligt mycket på andra områden. Men undrar om inte det är därför det vert så bra lixom?
Tror vi kompletterade varandra bra.
Två, tre månader innan vi lämnade sthlm för närke, flyttade min Petra till Umeå med sin familj.
Hade det inte varit för att även vi var på väg därifrån hade det nog varit otroligt frustrerande.

Idag är det alldeles för långt faktiskt. Vi ses aldrig, men ändå blir jag full av tårar när jag tänker på henne.
Hon är en lejonhona, en krigare, en ängel, en måne.
Skyddar, kämpar, omfamnar och leder.

Hon är myspys och tjohej.
Hon är ärlig och närvarande.
En underbart vacker mamma med två fullänta barn.

Hon är Petra
Min klippa. Jag är en STOLT kompis söta Petra.
Puss